Bråkcirklar

Den senaste månaden har jag haft matematikundervisning i åk 6.

Eleverna har bl a tränat på att förlänga och förkorta bråk. (Favoritmatematik, kap 2)

För att tydligt kunna visa att till exempel 1/2 är lika mycket som 2/4 , 3/6,  4/8, 5/10, 6/12 osv skapade jag bråkcirklar som barnen enkelt kan laborera med.

Cirklarna är indelade i 2-12 bitar.

bråkcirklar egna.jpg

Bråkcirklarna hittar du här!

Bråkcirklar (word)

Bråkcirklar (PDF)

Laminera gärna cirklarna innan du klipper ut dem!

Bråkform/Bråktal/Del av helheter) i det centrala innehållet i matematik åk 1-3;

  • Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. (Taluppfattning och tals användning)
  • Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. (Taluppfattning och tals användning)

Kunskapskrav åk 1-3

  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

Bråkform/Bråktal/Del av helheter) i det centrala innehållet i matematik åk 1-3;

  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.(Taluppfattning och tals användning)
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.(Taluppfattning och tals användning)

Kunskapskrav åk 4-6 (Betyget E)

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Annonser

Receptomvandling – Vi bakar scones!

Tidsåtgång: 90 minuter + 20 minuters efterarbete

unspecified-5

Te och scones med sylt och grädde.

 

Syftet med baklektionen var att barnen i åk 2 skulle lära sig

  • att känna igen olika volymmått (dl, msk, tsk)
  • att halvera/dubblera recept
  • enkla bråktal 1/2, 1/4 och att 1/4 är hälften av 1/2
  • att följa ett enkelt recept

Ascones.pngVi började lektionen med att presentera olika måttenheter. Sedan fick barnen omvandla receptet enligt EPA-modellen (enskilt/par/alla). Därefter bakade vi våra goda scones och till sist hade vi en mysig fikastund tillsammans.

Scones (PDF)

Scones (word)

Den här var den bästa mattelektionen någonsin enligt flera barn!

Läsuppgifter med bland annat bråkräkning

Läsuppgifter två spalter

Läsuppgifter i två spalter 2

Läsuppgifter i två spalter nov 2015 (word)

Läsuppgifter i två spalter nov 2015 (PDF)

Läs gärna texten högt för barnen innan de börjar arbeta enskilt eller låt barnen arbeta i par (jag är själv mamma till en dotter med dyslexi).

OBS! Förtydliga att de ska lösa uppgifterna från vänster till höger då dessa uppgifter hänger ihop! 

Nallens ”armar” räknas också som ben.

Förförståelse: hälften, tredjedel, fjärdedel och gärna viss kunskap om multiplikation när de ska teckna uppgifterna

Det klurigaste med de här uppgifterna är att visa hur man tänker på ”mattespråk”, och framför allt när uträkningarna måste redovisas i flera steg.

Uppmana barnen att rita bilder på extrapapper när de kör fast.

På uppgift 3A räcker det inte med att skriva 18-6=12. Var fick du sexan ifrån undrar en jobbig fröken.

Första uträkningen 1+1+4=6

Andra uträkningen 18-6=12

Ämnesintegrerad undervisning – Vattnet på vår jord

NO-lab 2

På 4-5:ornas NO-lektioner har vi just nu tema vatten och i samband med detta stöter barnen på många texter och filmer där begreppet % nämns. Förstår barnen egentligen vad vi menar när vi säger att…

  • 71% av jordens yta är täckt av vatten
  • 97 % av allt vatten på jorden är saltvatten
  • salthalten i havet är ca 3,5 %
  • osv

…elller är det bara olika tal som dyker upp utan att skapa någon djupare förståelse?

På dagens halvklasslektion ville jag ge barnen en tydlig bild av vad vi menar när vi säger att 97% av allt vatten på jorden är saltvatten.

Vi började med att repetera begreppet %. I stort sett alla elever kände till att procent är samma sak som hundradel och att 1 hel =100 %.

Därefter fick barnen gissa andelen saltvatten/sötvatten/is på vår jord. En populär gissning var 60% saltvatten, 25% sötvatten och 15% is.

Efter en del diskussioner avslöjade jag att 97 % av allt vatten är saltvatten, 2 % is och 1 % sötvatten i flytande form. För att synliggöra förhållandet mellan saltvatten/sötvatten och is  blandade vi en stor dunk med ”saltvatten” (vatten+blå karamellfärg+salt) och lite ”sötvatten” (vatten+röd färg). Vattnet till ”isen” hade jag ställt in i frysen dagen innan.

Jag berättade att ”allt” vatten på jorden skulle fördelas i 100 plastmuggar.

-Hur många av muggarna ska då innehålla saltvatten?

-Hur ska vi placera muggarna för att vi enkelt ska se att vi har satt ut 100 muggar?

Jag delade in barnen i fyra grupper. Varje grupp fick i uppgift att fylla 20 muggar med en deciliter ”saltvatten” och därefter placera muggarna på golvet enligt 10*10 principen.

Hur mycket är egentligen en dl?

-Ska man fylla hela dl-måttet?

-Behöver vi mäta med mått varje gång vi ska fylla en mugg eller kan vi göra på något annat sätt?

Många kluriga matte-frågor dök upp…

NO-lab 4

När de åttio muggarna väl placerats på golvet hjälptes vi åt med att fylla resterande 17 muggar med saltvatten. Två muggar fylldes därefter med  is och en med rött ”sötvatten”.

Till slut såg det ut så här…

NO-lab 2

NO-lab3

-Hur mycket vatten behövde vi använda för att fylla muggarna? undrade en elev.

-Hur mycket vatten behöver du för att fylla en rad med muggar om det är 1 dl vatten i varje mugg? undrade jag.

-Hur mycket vatten behöver vi då för att fylla tio rader med muggar?

-Hur mycket salt är det egentligen i saltvatten? Vad tror du? Häll i och smaka! 

Detta blev en riktigt lyckad lektion för både fröken och hennes elever!

Självklart kommer vi att diskutera vidare hur vi kan ta hand om vårt dricksvatten och hur vi kan bli ”Vatten-smarta”.