Vi beräknar omkretsen

Här kommer tre stenciler till begreppet omkrets.

Vi räknar ut omkretsen på rektanglar.jpg

Vi räknar ut omkretsen på rektanglar (word)

Vi räknar ut omkretsen på rektanglar (PDF)

Vi räknar ut omkretsen på rektanglar nr 2

Vi räknar ut omkretsen på rektanglar nr 2 (word)

Vi räknar ut omkretsen på rektanglar nr 2 (PDF)Vi räknar ut omkretsen på figurer som har arean 10 cm2.jpg

Barnen får gärna bygga figurerna med 10 centikuber/ental innan de ritar.

Extraknäckare: Vilken är den högsta möjliga omkretsen du kan få?

Vi räknar ut omkretsen på figurer som har arean 10 cm2 (word)

Vi räknar ut omkretsen på figurer som har arean 10 cm2 (PDF)

Vi bygger med stickor

Målet med övningen är att barnen ska bli säkrare på begreppen rektangel, kvadrat och omkrets.

Skärmavbild 2017-04-21 kl. 21.30.29.png

Vi bygger med stickor nr 1 2017 (word)

Vi bygger med stickor nr 1 2017 (PDF)

Facit

Skärmavbild 2017-04-21 kl. 21.38.59.png

Klargör att en kvadrat också är en typ av rektangel, en rektangel med fyra lika långa sidor.

Förklara begreppet omkrets.

På uppgift fyra kan man gå igenom att rektangelns bredd + rektangelns längd är  halva omkretsen (20/2=10)

dvs rektangelns längd + rektangelns bredd ska vara 10 stickor lång.

Om bredden är 1 sticka blir längden 9 stickor, om bredden är 2 stickor blir längden 8 stickor osv.

Bilnummerjakt med extrauppgifter

Syftet med barnens matteläxa den här veckan är att de ska

  • bli ännu säkrare på att skriva och säga tal i talområdet 0-999
  • träna på talraden 0-1000
  • träna på siffrornas värden t ex ental, tiotal och hundratal
  • repetera begreppet udda tal
  • visa att de kan skilja på formerna cirkel, triangel och kvadrat

Extraknäckaren är enbart för de barn som känner till metoder för att addera och subtrahera tal i talområdet 0-999. Konkret material får gärna användas!

bilnummerjakt-med-extrauppgifterbilnummerjakt-med-extrauppgifter-sida-2

Bilnummerjakt (word)

Bilnummerjakt (PDF)

Receptomvandling – Vi bakar scones!

Tidsåtgång: 90 minuter + 20 minuters efterarbete

unspecified-5

Te och scones med sylt och grädde.

 

Syftet med baklektionen var att barnen i åk 2 skulle lära sig

  • att känna igen olika volymmått (dl, msk, tsk)
  • att halvera/dubblera recept
  • enkla bråktal 1/2, 1/4 och att 1/4 är hälften av 1/2
  • att följa ett enkelt recept

Ascones.pngVi började lektionen med att presentera olika måttenheter. Sedan fick barnen omvandla receptet enligt EPA-modellen (enskilt/par/alla). Därefter bakade vi våra goda scones och till sist hade vi en mysig fikastund tillsammans.

Scones (PDF)

Scones (word)

Den här var den bästa mattelektionen någonsin enligt flera barn!

Trämosaik

Mina barn älskar att bygga med trämosaik. Några bygger fina mönster och andra föreställande figurer.

När barnen sitter och bygger kan man prata om färger, former, vinklar, mönster och hur olika former är relaterade till varandra.

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 15.33.37

Klicka på bilden så hittar du fler bilder att skriva ut!

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 15.51.07

Klicka på bilden så hittar du fler bilder att skriva ut!

Låt barnen göra egna mönster. Klicka på bilden för att komma till en utskriftsvänlig PDF av pappret nedan!

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 15.43.45

 

Kor på bete – Vi tränar omkrets och area

Uppgift lämplig för åk 2 och 3

Eleverna får 16 ”gräsbitar” var (1*1 dm stora, gröna kartongbitar) och tre kor.

De tre korna ska få lite olika hagar.

Ko nr 1 får själv bestämma hur hagen ska se ut. Förutom de 16 ”gräsbitarna” kan det finnas extra ytor med t ex en damm eller å inne i hagen. Här gäller det att tänka ”utanför boxen”. Vad vill kon helst göra – springa runt, stå under en ek, hoppa över stenar, plaska i en damm…

Hagen ritas upp på cm-rutat papper. Hur stor är hagens ytteromkrets om en ”gräsruta” är 10*10 meter i verkligheten?

Hage 2

Eleverna placerade ut våra multibas-tiotal som staket runt hagen för att underlätta uträkningen. (Biltemas trästickor fungerar också utmärkt om man sågar av dem en bit). Gör man mindre kartong-bitar kan tandpetare fungera bra som staket.

Ko nr 2 har en väldigt sparsam bonde som vill köpa så lite staket som möjligt. Vilken form får den kohagen och hur mycket staket går åt?

unspecified-4

Ko nr 3 har en väldigt slösaktig bonde som älskar att sätta upp staket. Omkretsen ska alltså vara så stor som möjligt. Vilken form får den hagen?

unspecified-3

Eleverna fick redovisa sina tankar och funderingar för klassen.

Syftet med uppgiften är att barnen ska förstå att arean är konstant även om man ändrar formen på ytan men att däremot omkretsen förändras. En kvadrat har minst omkrets.

Eleverna får även träna på att föra och följa matematiska resonemang samt att samtala om, och argumentera för, olika lösningar.

Lgr 11

Centralt innehåll åk 3

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. (Geometri, åk 1-3)

Konstruktion av geometriska objekt. (Geometri, åk 1-3)

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd (…) med vanliga nutida (…) måttenheter. (Geometri, åk 1-3)

Centralt innehåll åk 6

Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. (Geometri, åk 4-6)

Jämförelse, uppskattning och mätning av längd och area, (…) med vanliga måttenheter. (Geometri, åk 4-6)

Kunskapskrav åk 3

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp (…) för att beskriva geometriska objekts egenskaper (…) och inbördes relationer.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder (…) och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Kunskapskrav åk 6

Beräkningar

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom (…) geometri med tillfredsställande resultat. (E)

Problemlösning

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. (E)

Redovisning

I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. (E)

Ämnesintegrerad undervisning – Vattnet på vår jord

NO-lab 2

På 4-5:ornas NO-lektioner har vi just nu tema vatten och i samband med detta stöter barnen på många texter och filmer där begreppet % nämns. Förstår barnen egentligen vad vi menar när vi säger att…

  • 71% av jordens yta är täckt av vatten
  • 97 % av allt vatten på jorden är saltvatten
  • salthalten i havet är ca 3,5 %
  • osv

…elller är det bara olika tal som dyker upp utan att skapa någon djupare förståelse?

På dagens halvklasslektion ville jag ge barnen en tydlig bild av vad vi menar när vi säger att 97% av allt vatten på jorden är saltvatten.

Vi började med att repetera begreppet %. I stort sett alla elever kände till att procent är samma sak som hundradel och att 1 hel =100 %.

Därefter fick barnen gissa andelen saltvatten/sötvatten/is på vår jord. En populär gissning var 60% saltvatten, 25% sötvatten och 15% is.

Efter en del diskussioner avslöjade jag att 97 % av allt vatten är saltvatten, 2 % is och 1 % sötvatten i flytande form. För att synliggöra förhållandet mellan saltvatten/sötvatten och is  blandade vi en stor dunk med ”saltvatten” (vatten+blå karamellfärg+salt) och lite ”sötvatten” (vatten+röd färg). Vattnet till ”isen” hade jag ställt in i frysen dagen innan.

Jag berättade att ”allt” vatten på jorden skulle fördelas i 100 plastmuggar.

-Hur många av muggarna ska då innehålla saltvatten?

-Hur ska vi placera muggarna för att vi enkelt ska se att vi har satt ut 100 muggar?

Jag delade in barnen i fyra grupper. Varje grupp fick i uppgift att fylla 20 muggar med en deciliter ”saltvatten” och därefter placera muggarna på golvet enligt 10*10 principen.

Hur mycket är egentligen en dl?

-Ska man fylla hela dl-måttet?

-Behöver vi mäta med mått varje gång vi ska fylla en mugg eller kan vi göra på något annat sätt?

Många kluriga matte-frågor dök upp…

NO-lab 4

När de åttio muggarna väl placerats på golvet hjälptes vi åt med att fylla resterande 17 muggar med saltvatten. Två muggar fylldes därefter med  is och en med rött ”sötvatten”.

Till slut såg det ut så här…

NO-lab 2

NO-lab3

-Hur mycket vatten behövde vi använda för att fylla muggarna? undrade en elev.

-Hur mycket vatten behöver du för att fylla en rad med muggar om det är 1 dl vatten i varje mugg? undrade jag.

-Hur mycket vatten behöver vi då för att fylla tio rader med muggar?

-Hur mycket salt är det egentligen i saltvatten? Vad tror du? Häll i och smaka! 

Detta blev en riktigt lyckad lektion för både fröken och hennes elever!

Självklart kommer vi att diskutera vidare hur vi kan ta hand om vårt dricksvatten och hur vi kan bli ”Vatten-smarta”.