De här två böckerna kan jag verkligen rekommendera om du vill utveckla din/skolans matematikundervisning. Båda är konkreta och lättlästa – man vill faktiskt inte sluta läsa dem när man väl börjat 🙂
Ett tänkvärt citat ur Med matematiska förmågor som kompass som jag bland annat tar med mig är följande …
För att en tanke ska bli en matematisk tanke, krävs att den ska ges ett språk som hör hemma i matematikens sammanhang. Få elever klarar av det här på egen hand. Att kunna vardagsanknyta ställer stora krav på lärarens ämnesdidaktiska kunskaper. Det handlar om att kunna se matematiken i elevens tankar och ge eleven ett redskap, ett matematiskt språk för att kunna uttrycka sina tankar och hjälpa dem att utveckla sin personliga matematiska kunskap. (2013, s.188)
Den röda tråden i Med matematiska förmågor som kompass, är att vi ska upptäcka vilka möjligheter det finns att utforma undervisning där vi ger eleverna möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor. Boken presenterar de matematiska förmågorna utifrån aktuell forskning och lyfter fram dem med en nära koppling till matematiska delområden och individuella elevresultat. Innehållet belyser även utvärderingens roll och betydelse för elevernas kunskapsutveckling.
Läsaren får ta del av hur vi med stöd i laborativt arbete och gemensamma diskussioner hjälper eleverna att utveckla sin begreppsförmåga och förmåga att kommunicera matematik. Genom medvetna aktiviteter kan vi stödja eleverna att också utveckla en säker räkneförmåga, förmåga att lösa problem samt förmåga att föra ett matematiskt resonemang. De matematiska förmågorna är sammanvävda till ett nätverk, som blir synligt, när det kopplas till ett matematiskt innehåll. I boken presenteras förmågorna inte endast som en vision utan som en vägvisare, en kompass, när vi utformar vår undervisning.
Med matematiska förmågor som kompass är en bok i matematikdidaktik som vänder sig till lärare, lärarutbildare, studerande och övriga med intresse för att utveckla skolmatematiken i grundskolans årskurser F–6.
Med matematiska förmågor som kompass innehåller diskussionsfrågor som med fördel kan användas i en studiecirkel.
I sin uppmärksammade doktorsavhandling, Matematikundervisningens konkreta gestaltning, beskriver Madeleine Löwing ett antal matematiklektioner i skolåren 4–9. Hon följer den kommunikation som sker i klassrummet och analyserar därvid kvaliteten i de samtal som förs mellan lärare och elever. Analyserna visar på en rad dilemman som uppstod under de flesta av lektionerna. Flera av dessa dilemman uppstod om en följd av de ramar som läraren valt vid sin planering av undervisningen, såsom val av arbetssätt, arbetsformer och arbetsmaterial. Istället för att gynna kommunikationen av ett ämnesinnehåll visar sig ofta dessa val av ramar snarast förhindra en meningsfull kommunikation.
I den här boken följer Madeleine Löwing upp sitt avhandlingsarbete med att ge konstruktiva exempel på hur olika dilemman kan hanteras och hur läraren kan välja ramar som istället leder till att inlärningen optimeras. Hon bygger upp sina argument utgående från en mångårig beprövad erfarenhet som lärare och lärarutbildare.
Under senare år har det skrivits en rad rapporter om svenska elevers problem med matematik. Dessa rapporter har i allmänhet beskrivit problemen från ett utifrånperspektiv. I den här boken kan man följa vad som faktiskt händer under ytan. Författaren visar på hur man kan lösa en del av de beskrivna problemen och detta görs från ett inifrånperspektiv, dvs. utgående från elevers och lärares möjligheter att förändra situationen.
Boken riktar sig i första hand till lärare, lärarstuderande och lärarutbildare, men bör även läsas av såväl skolpolitiker som skolledare. Den är skriven på ett enkelt och lättfattligt språk och är också lämplig för kompetensutveckling av lärare från förskolan till gymnasieskolans A-kurs.