Synliggöra barnens lärande – ”Lilla Plus”, ”Lilla Minus” och ”Multiplikation”

I åk 1 tränar vi mycket på att automatisera uppgifter i ”Lilla Plus” dvs uppgifter där summan blir max 10.

Jag synliggör elevernas lärande genom att de får färglägga de uppgifter de har automatiserat. Papperna sitter längst fram i varje elevpärm.

Synliggöra lärandet Lilla Plus

Synliggöra lärandet Lilla Plus 2Synliggöra lärandet Lilla Plus 3

Här kommer Lilla PlusLilla Minus och 

Multiplikation som PDF-fil och word-dokument.

Informationstext till föräldrar om Lilla Plus och Lilla Minus.

”Synligt lärande för lärare” av John Hatti – ”Sommareffekten”

Synligt lärande

Synligt lärande för lärare kopplar världens största forskningsöversikt om undervisningsstrategier till praktiskt genomförande i klassrummet. Har du inte läst den så gör det.

Nu i början av terminen vill jag belysa följande rader om den sk ”sommareffekten”. Vi är nog många som känner igen oss…

”För alltför många lärare tycks det vara ett hederstecken att avfärda tecken på progression från tidigare lärare och därför blir det en ”paus” i elevens progression varje gång en elev kommer in i en ny klass eller skola samtidigt som läraren värderar nivåerna hos den nya eleven igen för sina syften. Den sk ”sommareffekten” som går ut på att elever minskar sina prestationer under sommaren beror förmodligen i lika hög grad på denna tendens hos nya lärare att ”hålla tillbaka” när de omvärderar för att göra sin egen bedömning som på att eleven haft sommarlov. För lärare är det att ”börja från början” eller en ”nystart”, för eleverna är det oftast ”samma om igen”. Detta leder till att man underskattar vad eleverna kan göra och blir misstänksam beträffande vilket djuplärande som förekom på ”den där förra skolan”. På så sätt bryts kontinuiteten i läroplanen. Om det hade funnits övergångsplaner där lärare värderade och använde informationen från tidigare lärare skulle denna försämring minskas” Hatti (2012:87)

Hur gör du/ni på din skola för att undvika ”sommareffekten” i barnens kunskapsutveckling? Skriv gärna och berätta.

Individualisering

En av fördelarna med att göra arbetsstencilerna själv istället för att köpa ett färdigt läromedel är att man kan anpassa svårighetsgraden efter elevernas förmåga.

Exemplet nedan visar två stenciler som vid första anblick ser likadana ut men som skiljer sig åt när det gäller svårighetsgrad. Individualisering

Stencil 1 ”Dubbelt 1-10”                                        Stencil 2 ”Dubbelt 1-20”

Detta skapar en form av ”osynlig” individualisering vilket passar en del barn.

Struktur och ordning i klassrummet

Hylla positionssystemetAllt material är placerat på märkta hyllor för att barnen lättare ska hitta det. Bokhyllorna är märkta med en bokstav (På bilden: B.Positionssystemet och algoritmer). Understa hyllplanet är märkt B:1 därefter kommer B:2 osv.

På barnets matteplanering står det t ex;

Bygga tal i talområdet 1-100, Hylla:B6

Mattehylla

Varför arbetar jag utan mattebok?

Min matematikundervisning är sedan fem år tillbaka helt utan mattebok för nästan alla barn. Jag skriver nästan för i varje klass finns det oftast någon elev som av olika anledningar känner en stor trygghet i att arbeta i sin mattebok och då låter jag dem till viss del göra det. Jag upplever att vinsterna med att arbeta utan mattebok är väldigt stora och jag hoppas att fler vågar ta steget efter den stora ”Mattelyfts-satsningen” i Sverige.

Matematikundervisning utan mattebok skapar en arbetsmiljö med färre stressmoment och en mer individanpassad undervisning. Hur tänker jag då? Jo, konkreta övningar kan göras utan press på att eleverna ska hinna göra en viss mängd uppgifter i boken. Genomgångar och diskussioner blir lugnare. Kommentarer som ”-När får vi börja jobba? ”, mitt i en genomgång, dyker aldrig upp vilket jag av erfarenhet vet sker i många klasser med matteböcker. Eleverna slutar tävla och kan jobba i sin egen takt. Mindre tävlande gynnar elever som är svaga i matematik. Känslan av att inte hänga med försvinner och därmed ökar självförtroendet. Om ett barn behöver träna mer på ett begrepp kan det lugnt träna vidare på en övning till utan att det känner att boken väntar på att bli klar.

När man arbetar med mattebok är det lätt hänt att barnet ibland arbetar vidare i boken utan att uppgifterna blir rättade. På något vis hinner man ge eleverna direkt feedback när de arbetar utan matematikbok vilket gör att man enkelt kan fånga upp de barn som behöver träna mer på ett begrepp eller dylikt. En elev som har lätt för ett visst arbetsmoment kan enkelt hoppa över övningar (många barn gillar inte att hoppa över sidor i en bok).

Samtidigt kräver det mycket av dig som lärare att arbeta utan bok. Du måste skapa en tydlig struktur i undervisningen utifrån målen i Lgr 11. För mig har det inneburit att jag har tvingats reflektera mer över innehållet i mina lektioner vilket bara varit av godo.

Nu börjar vi…

Hej!

Jag heter Sofie Olsson och är MaNO-lärare på Hjärups skolas Montessorispår. I över 17 år har jag undervisat barn i åk F-6 och jag finner fortfarande mitt yrke mycket intressant och utmanande.  De ämnen som jag brinner mest för är matematik och teknik, därav denna nystartade blogg som förhoppningsvis inom snar framtid ska fyllas av tips och idéer på hur man kan bedriva en montessoriinspirerad matematikundervisning i främst de yngre årskurserna.