Litteraturtips!

De här två böckerna kan jag verkligen rekommendera om du vill utveckla din/skolans matematikundervisning. Båda är konkreta och lättlästa – man vill faktiskt inte sluta läsa dem när man väl börjat 🙂

Ett tänkvärt citat ur Med matematiska förmågor som kompass som jag bland annat tar med mig är följande …

För att en tanke ska bli en matematisk tanke, krävs att den ska ges ett språk som hör hemma i matematikens sammanhang. Få elever klarar av det här på egen hand. Att kunna vardagsanknyta ställer stora krav på lärarens ämnesdidaktiska kunskaper. Det handlar om att kunna se matematiken i elevens tankar och ge eleven ett redskap, ett matematiskt språk för att kunna uttrycka sina tankar och hjälpa dem att utveckla sin personliga matematiska kunskap. (2013, s.188)

Skärmavbild 2018-03-03 kl. 17.31.08.png

Den röda tråden i Med matematiska förmågor som kompass, är att vi ska upptäcka vilka möjligheter det finns att utforma undervisning där vi ger eleverna möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor. Boken presenterar de matematiska förmågorna utifrån aktuell forskning och lyfter fram dem med en nära koppling till matematiska delområden och individuella elevresultat. Innehållet belyser även utvärderingens roll och betydelse för elevernas kunskapsutveckling. 

Läsaren får ta del av hur vi med stöd i laborativt arbete och gemen­samma diskussioner hjälper eleverna att utveckla sin begreppsförmåga och för­måga att kommunicera matematik. Genom medvetna aktiviteter kan vi stödja eleverna att också utveckla en säker räkneförmåga, förmåga att lösa problem samt förmåga att föra ett matematiskt resone­mang. De mate­matiska förmågorna är sammanvävda till ett nätverk, som blir synligt, när det kopplas till ett matematiskt innehåll. I boken presenteras förmågorna inte endast som en vision utan som en vägvisare, en kompass, när vi utformar vår undervisning.

Med matematiska förmågor som kompass är en bok i ­matematikdidaktik som vänder sig till lärare, lärarutbildare, studerande och övriga med ­intresse för att utveckla skolmatematiken i grundskolans årskurser F–6.

Med matematiska förmågor som kompass innehåller diskussionsfrågor som med fördel kan användas i en studiecirkel.

I sin uppmärksammade doktorsavhandling, Matematikundervisningens konkreta gestaltning, beskriver Madeleine Löwing ett antal matematiklektioner i skolåren 4–9. Hon följer den kommunikation som sker i klassrummet och analyserar därvid kvaliteten i de samtal som förs mellan lärare och elever. Analyserna visar på en rad dilemman som uppstod under de flesta av lektionerna. Flera av dessa dilemman uppstod om en följd av de ramar som läraren valt vid sin planering av undervisningen, såsom val av arbetssätt, arbetsformer och arbetsmaterial. Istället för att gynna kommunikationen av ett ämnesinnehåll visar sig ofta dessa val av ramar snarast förhindra en meningsfull kommunikation.

I den här boken följer Madeleine Löwing upp sitt avhandlingsarbete med att ge konstruktiva exempel på hur olika dilemman kan hanteras och hur läraren kan välja ramar som istället leder till att inlärningen optimeras. Hon bygger upp sina argument utgående från en mångårig beprövad erfarenhet som lärare och lärarutbildare.

Under senare år har det skrivits en rad rapporter om svenska elevers problem med matematik. Dessa rapporter har i allmänhet beskrivit problemen från ett utifrånperspektiv. I den här boken kan man följa vad som faktiskt händer under ytan. Författaren visar på hur man kan lösa en del av de beskrivna problemen och detta görs från ett inifrånperspektiv, dvs. utgående från elevers och lärares möjligheter att förändra situationen.

Boken riktar sig i första hand till lärare, lärarstuderande och lärarutbildare, men bör även läsas av såväl skolpolitiker som skolledare. Den är skriven på ett enkelt och lättfattligt språk och är också lämplig för kompetensutveckling av lärare från förskolan till gymnasieskolans A-kurs.

Annonser

Matteapp Vektor – färdighetsträning och träning av kognitiva förmågor

Den här veckan introducerade vi spelet Vektor för vår klass (åk 3) och det gick verkligen hem. Läs mer om spelet nedan så förstår du varför!

VEKTOR – SPEL OCH TRÄNING I ETT

Vektor är baserat på forskning om tidig matematisk inlärning och framtaget av ledande forskare i samarbete med erfarana spelutvecklare. Det är en lekfull och engagerande app och passar både barn utan matematiska förkunskaper och barn med 1-2 års skolgång bakom sig. Äldre barn med svårigheter i matematik kan också ha nytta av Vektor.
Vi har utformat Vektor som ett spel, komplett med hjältar, monster och skatter.
Barnet är hjälten, och monstren är bara så läskiga att det ska vara roligt att se dem förvandlas till gulliga djur. Skatterna fungerar som belöningar och inspirer till störra engagemang och mer träning. Träningen är intensiv men anpassningsbar – alla barn tränar hela tiden på en nivå där de utmanas lagom mycket.
Barnen tränar 30 minutes per dag, fem dagar i veckan under åtta veckor.
Eftersom Vektor är så gott som språkfritt kan det användas av barn över hela världen.

 

thumb_IMG_0028_1024

 

Arbetsminnesträning förbättrar förmågan att hålla information i arbetsminnet och att komma ihåg instruktioner.

 

thumb_IMG_0032_1024

 

Genom att använda tallinjen kombinerar man flera olika typer av representationer för tal: symbolisk representation (siffran), spatial representation (position), längd och antalet objekt.

 

thumb_IMG_0031_1024
Problemlösning och spatiala förmågor är också viktiga för matematisk förståelse och ingår i Vektor.
Ett stort plus med spelet för mig som lärare är att jag får statistik över vilken aktivitetsgrad eleverna har under spelets gång.

Synliggöra barnens lärande – ”Lilla Plus”, ”Lilla Minus” och ”Multiplikation”

I åk 1 tränar vi mycket på att automatisera uppgifter i ”Lilla Plus” dvs uppgifter där summan blir max 10.

Jag synliggör elevernas lärande genom att de får färglägga de uppgifter de har automatiserat. Papperna sitter längst fram i varje elevpärm.

Synliggöra lärandet Lilla Plus

Synliggöra lärandet Lilla Plus 2Synliggöra lärandet Lilla Plus 3

Här kommer Lilla PlusLilla Minus och 

Multiplikation som PDF-fil och word-dokument.

Informationstext till föräldrar om Lilla Plus och Lilla Minus.

”Synligt lärande för lärare” av John Hatti – ”Sommareffekten”

Synligt lärande

Synligt lärande för lärare kopplar världens största forskningsöversikt om undervisningsstrategier till praktiskt genomförande i klassrummet. Har du inte läst den så gör det.

Nu i början av terminen vill jag belysa följande rader om den sk ”sommareffekten”. Vi är nog många som känner igen oss…

”För alltför många lärare tycks det vara ett hederstecken att avfärda tecken på progression från tidigare lärare och därför blir det en ”paus” i elevens progression varje gång en elev kommer in i en ny klass eller skola samtidigt som läraren värderar nivåerna hos den nya eleven igen för sina syften. Den sk ”sommareffekten” som går ut på att elever minskar sina prestationer under sommaren beror förmodligen i lika hög grad på denna tendens hos nya lärare att ”hålla tillbaka” när de omvärderar för att göra sin egen bedömning som på att eleven haft sommarlov. För lärare är det att ”börja från början” eller en ”nystart”, för eleverna är det oftast ”samma om igen”. Detta leder till att man underskattar vad eleverna kan göra och blir misstänksam beträffande vilket djuplärande som förekom på ”den där förra skolan”. På så sätt bryts kontinuiteten i läroplanen. Om det hade funnits övergångsplaner där lärare värderade och använde informationen från tidigare lärare skulle denna försämring minskas” Hatti (2012:87)

Hur gör du/ni på din skola för att undvika ”sommareffekten” i barnens kunskapsutveckling? Skriv gärna och berätta.

Individualisering

En av fördelarna med att göra arbetsstencilerna själv istället för att köpa ett färdigt läromedel är att man kan anpassa svårighetsgraden efter elevernas förmåga.

Exemplet nedan visar två stenciler som vid första anblick ser likadana ut men som skiljer sig åt när det gäller svårighetsgrad. Individualisering

Stencil 1 ”Dubbelt 1-10”                                        Stencil 2 ”Dubbelt 1-20”

Detta skapar en form av ”osynlig” individualisering vilket passar en del barn.

Struktur och ordning i klassrummet

Hylla positionssystemetAllt material är placerat på märkta hyllor för att barnen lättare ska hitta det. Bokhyllorna är märkta med en bokstav (På bilden: B.Positionssystemet och algoritmer). Understa hyllplanet är märkt B:1 därefter kommer B:2 osv.

På barnets matteplanering står det t ex;

Bygga tal i talområdet 1-100, Hylla:B6

Mattehylla