Dubbelt 0-10 och Dubbelt 0-20

Dubbelt 0-10

Dubbelt med mattan (0-10) (Word)

Dubbelt med mattan (0-10) (PDF)

Dubbelt 0-20

Dubbelt med mattan (0-20) (Word)

Dubbelt med mattan (0-20) (PDF)

Även här har du möjlighet att individualisera undervisningen så att eleven inte behöver sitta och träna på uppgifter som den redan kan.

smultronSara och Johan 0-20 (Word)

Sara och Johan 0-20 (PDF)

Samband och förändring – Dubbelt och hälften i talområdet 0-20, 0-100

Dubbelt och hälften 0-20 Dubbelt och hälften 0-100

Meningen med de här två stencilerna är att du ska kunna individualisera matematikundervisningen. Är barnet redan helt säker på dubbelt och hälften i talområdet 0-20 gör hen stencil 2 direkt. Detta är en av fördelarna med att inte arbeta utifrån en gemensam matematikbok.

Dubbelt och hälften (0-20) 2015 (Word)

Dubbelt och hälften (0-20) 2015 (PDF)

Dubbelt och hälften i talområdet 0-100 (Word)

Dubbelt och hälften i talområdet 0-100 (PDF)

Montessoriläraren observerar och handleder barnet

Maria Montessoris pedagogik genomsyras av insikten om och respekten för att barn vill pröva sig fram, lära sig på egen hand. Givetvis med den vuxnes handledning, men utan alltför mycket styrning och alltför täta ingripanden. Reimert-Eriksson (1995:7)

Hainstock (1999) menar att Montessoriläraren genom ständiga observationer kan uppmärksamma varje barns behov och intressen och möta barnet där det befinner sig i sin mognad och utveckling. Eleverna erbjuds olika individuella aktiviteter inom en ram av struktur och disciplin. Målet är att på djupet lära känna varje barn och därefter kunna erbjuda rätt aktivitet vid precis rätt tillfälle. Hedlund (1995:21)

Hjälp mig att hjälpa mig själv! Det är ett motto som präglar montessoripedagogiken. Vi kan inte lära barnen något, barnen måste och vill lära sig själva. Däremot kan vi underlätta barnens inlärning genom att undanröja onödiga hinder och leda barnet i kunskapssökandet.

Hainstock, E. (1999). Montessori från grunden. Finland: Replik.

Hedlund, N. (1995). Följ barnet! Ängelholm: MacBook

Reimert-Eriksson, E. (1995), Montessori- en pedagogik i tiden. Värnamo: Ekelunds förlag.

Individualisering inom montessoripedagogiken

Det som gör Montessorimetoden unik är att den erbjuder en konsekvent plan som går hand i hand med varje individs behov och utveckling. Från det ögonblick barnet stiger in i klassrummet betraktas varje moment i utbildningen som en rad byggstenar som tillsammans under vägen från barndom till vuxen ålder till slut ska forma den hela personen. Hainstock Replik (1999:15)

Maria Montessori

maria_montessoriMaria Montessori föddes i Italien år 1870. Hon tog examen från Roms Universitets Medicinska Skola och blev en av Italiens första kvinnliga läkare år 1894.

Till en början ägnade sig Montessori åt psykiatri. Hon kom då i kontakt med utvecklingsstörda barn som var helt utan stimulans vilket väckte hennes intresse för att hitta ett sätt att aktivera och stimulera de utvecklingsstörda barnen, både känslomässigt och intellektuellt. Hon studerade verk av den franske läkaren Edouard Seguin och utifrån hans tankar utvecklade hon speciella pedagogiska metoder och material som hon prövade i sin verksamhet. Maria Montessoris aktiviteter gav bra utslag, en del kunde lära sig läsa och skriva och till och med klara arbetet i den vanliga skolan. 1904 utsågs Maria Montessori till professor i pedagogisk antropologi.

Tre år senare, när Maria var 36 år, bytte hon bana. Hon fick då möjlighet att öppna ett daghem, ”Casa dei Bambini” eller ”Barnens Hus”, för barn i åldrarna tre till sex år i Roms fattigkvarter. Barnen på daghemmet var normalbegåvade men helt utan uppfostran. Det gav henne inspiration till att använda samma metoder för friska barn som hon tidigare använt för de utvecklingsstörda barnen. Under den här tiden var hon bland annat påverkad av den franske 1700-tals filosofen Rousseau, som ville föra barnet bort från skolans tyranni och ”åter till naturen” samt den franske läkaren Seguin och hans föregångare Jean Itard.

Maria utvecklar sina tankar kring lärarrollen, respekten för barnet och deras öppna sinnen. Men återigen blir det barnens intellektuella framsteg – fyraåringen som kan läsa och skriva – som skänker henne ära och berömmelse. Besökare från hela världen kommer för att se ”miraklen” i Casa dei Bambini. Hedlund (1995:75)

Maria reste mycket under förkrigstiden och på resorna fick hon nya infallsvinklar och utvecklade sina tankar. Efter hand som åren gick framstod hon alltmer som en fredspedagog och poängterade skolans roll i att hjälpa barnen att utvecklas till fria och fredsälskande människor. Tack vare detta arbete nominerades hon som kandidat till Nobels fredspris.

Under andra världskriget utvisades Maria Montessori från Italien av Mussolini, eftersom hon vägrade att hjälpa till med att utbilda barn till att bli soldater. Efter flera år i Indien flyttade Maria till Nederländerna, där hon levde tills hon 1952, 81 år gammal, dog i staden Noordwijk aan Zee. Där har än idag Association Montessori Internationale (AMI) sitt högkvarter.